om manlighet.

"vad är manlighet?"

en fråga inte sälldom ställd.
och med få svar.

i alla fall om man ska räkna bort alla svar som lyder:
"vara hårig."
"att vara fysiskt/psykist/intellektuellt stabilare än kvinnan"
"en hundrakilos skogsarbetare med halva snusdosan under läppen och kaffekoppen i handen"

nej.
och när jag fick denna fråga fastnade även jag i tankarna.
att diskutera vad som är kvinnligt känns som ett vanligare ämne.
kanske speciellt eftersom jag är kvinna,
men kanske även för att kvinnans situation idag är en stor fråga.

och nu,
efter ett antal veckors funderande,
har jag kanske ett utkast till svar.
alltså ett utkast,
inget definitivt.

manlighet är:

handlingskraft. att agera efter ens tankar.

integritet. att leva efter sina åsikter.

självständighet. viljan att klara sig. 

   men också förmågan att be om hjälp.

att kämpa för det goda.

att erkänna när man har fel.

viljestyrka. 

att kunna vara svag.

stå upp för människor man älskar.

och sist men inte minst. 

att våga trotsa sina rädslor.

att modigt möta dem.

därmed inte sagt att kvinnor inte äger dessa egenskaper.
men vad kvinnlighet är,
det tar vi någon annan gång.

sweet heart. good night.

dekorera mera.

efter en fantasiskt helg med människor alldeles särskilt kära för mig
tog jag tag i några jobbdagar innan jag fick vara ledig igen.
det VACKRA vädret höll i sig även denna dagen så jag firade med en pysselfrukost.

efter detta var det dags att handla.

efter att ha varit runt i hela lägenheten letandes efter sollotion hittade jag den äntligen.

50+.

nej. alltså inte den där vanliga 15 som ni använder innan en dag på stranden.

utan 50+.

bara för att gå en halvtimme i försommarsolen. 

men till min glädje hjälpte den kanske lite.

lite hygrokortisonkräm på det så är jag nästan som en normal människa.

nästan.

jag skulle köpa mat.

jag kom hem med mat.

och fyra secondhandburkar. 

me love andra hand. 

det börjar bli lite fullt i tehyllan.

ett införskaffande av anteckningbok stod högst på listan.

så efter handling och missande av buss så blev det till att sätta sig ner och klistra in lite recept i min sprillans nya receptbok.

efter att ha trott att man sett alla filmer i hyllan om och om igen fick jag mig en törn.

kom på mig själv med att tänka att jag längtade efter att se ett hederligt kostymdrama.

men jag trodde mig ha sett alla.

men icke.

där satt "den andra systern boelyn" och väntade på mig.

men hederligt är nog inte rätta ordet för den filmen/boken.

lite klipp och klistra på det så var kvällen fulländad.

eller vänta nu.

ett samtal också,

det kommer nu.

god natt.

pernillas sommartecken:

jag upptäcker att jag dricker 6 flaskor vatten på en arbetsdag
jag kan inte sluta klia på armar och ben.
hela jag är allt som oftast insmörjd med hydrokortison.
mina ögon gör ont av solljuset.
jag får mer huvudvärk.

då är det väl inte konstigt att jag längtar tillbaka till detta?
skottland.
regniga och blåsiga skottland,
och vackra stunder framför den varma brasan.

vacka vänner

efter sex jobbardagar fick jag en ledig söndag,
med en upptäckt av en ny second hand med fina vänner.
och nu sitter jag här igen,
på måndag kväll,
efter ännu en jobbdag,
och med två till jobbdagar framför mig,
med två fina kombosar,
och väntande på den tredje.

pysselstugan är igång.
frida målar,
jag klipper och klistrar,
och jasmine chattar, äter bulle, wordfuedar, sms:ar, pratar och dricker te.
det gör i för sig vi alla.
vackra människor.

vilken fantastisk kväll efter en lång dag.

tack skapare för mina vänner,
min familj,
min lägenhet,
min jobb,
min kör,
min kära,
och allt annat som får mig och mitt liv att fungera.

att upptäcka hur man förändrats.

hur personen man var
inte längre är.
hur saker man tyckte om
plötsligt kan bli ointressanta.
hur man inte längre vågar
säga dem där sakerna som
man alltid definierat sig med att våga säga.

att upptäcka hur man förlamats.
hur ens starkaste muskel bara har lagt av.

bara för att ersättas av ett självbedrägeri.
ett bedrägeri om prestationers krav.

kampen mellan det som var
och det som är.

det där med att försöka se sig själv
som Han ser på mig.

är inte våra sinnen fascinerande?

är det inte underbart hur vi genom vår känsel, hörsel eller syn kan få uppleva saker tillhörande livet?
   jag har ett favorit sinne.
känsel?
att få känna den mjuka barken på trädet efter ett höstregn,
eller att få känna den underbara känslan av att någon rör vid ens kind.
nej, känsel är bara nummer två.
syn är ju vackert.
att se solen gå upp till en ny dag.
hörsel.
det ljuva ljudet av regnet mot fönstret.
smak.
den där första biten av chokladkakan.
nej.
mitt favoritsinne är doft.

   jag kan inte motstå att dra ett djupt andetag i en skog våt av dagg.
eller på ett nybakat bröd.
även våra årstider har olika dofter.
doften av gamla stenkyrkor.
av nytvättade lakan.
av sommarregn.
av personer man tycker om.
doften av hemma.
av varm katt.
av böcker.
dessa fantastiska böcker.

det där med att gå in på ett antikvariat bara för att öppna de äldsta böckerna man kan hitta och bara.. dofta upp hela boken.

ja.
doft.
vilken gåva.

kärlek.

jag börjar så smått inse att jag kommit upp i åldern där kära vänner börjar gifta sig.
även idag var det dags att jubla i kyrkan över vänner som hittat varandra.

angelica <3 david.

1maj

en vacker första maj.

med...

... demonstrationer,

mini-kubb spelande,

vackert sällskap,

fågelbajsande,

lyx picknickande, 

bokläsande,

gitarrspelande,

skratt,

handlande och promenad.

och kvällen gav oss fransk film, god mat och en del kliande på armarna för min del.

amen, halleluja.

tack för denna dag.

vackra vänner. vacker tillställning.